Det ekologiska lantbruket är föregångare och vägvisare som hela tiden tar nya steg mot en allt mer hållbar produktion. Sedan 2010 har till exempel klimatkriterier börjat arbetas in i KRAV:s regelverk.
Det ekologiska lantbruket använder inte några kemiska bekämpningsmedel. Idag finns bekämpningsmedelsrester i många vattendrag, men också i grundvattentäkter. Även i den konventionellt producerade maten hittar man ofta spår av bekämpningsmedel som grödorna besprutats med.
I det ekologiska jordbruket gödslar man med naturgödsel och vall. I vallen ingår utvalda växter som gödslar och ökar mullhalten i jorden. Baljväxter som klöver binder luftens kväve i sina rötter och kan förse nästa gröda med detta viktiga näringsämne. En studie författad av Christel Cederberg på beställning av Jordbruksverket visar att det ekologiska lantbruket är klimatsmartare än det konventionella. Det framgår med häpnadsväckande tydlighet att nästan hela skillnaden beror på konstgödningen, mycket beroende på att det går åt stora mängder fossil energi för att framställa konstgödseln.
Ekologisk odling gynnar biologisk mångfald. I genomsnitt finns det 30% fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella.
För mig är det en självklarhet att köttet jag äter ska komma från djur som har fått vara ute. Hönorna ska få smaka både gräs och mask, grisarna ska kunna svalka sig i gyttjan. (Här finns en skillnad mellan KRAV och EU-ekologiskt, bara de KRAV-märkta djuren har fått sprätta och böka.) En så stor del som möjligt, men minst hälften, av de ekologiska djurens foder produceras på den egna gården, vilket minskar klimatpåverkan och låter näringen cirkulera lokalt.
"Ekologiskt jordbruk ger lägre avkastning och kan därför inte försörja jordens befolkning" är ett argument som ofta förs fram. Men det är bara i våra kalla nordliga länder som ekologiskt ger lägre avkastning. I varmare områden i syd, där en stor del av jordens fattiga befolkning finns och där jorden främst brukas av småbönder, leder ekologisk produktion ofta till en skördeökning. Har dessa bönder dessutom tillgång till en marknad att sälja ekologiska produkter på kan de också öka sin inkomst. För att kunna försörja en växande befolkning samtidigt som klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för jordbruket är det istället den rika världens enorma köttkonsumtion som behöver minskas. Sedan kan man ju inte precis hävda att vårt moderna, industriella jordbruk har utrotat hungern. Tvärtom. I dag kan en av sju människor inte äta sig mätta. Den produktionsökning som har åstadkommits de senaste 30 åren har i alla fall inte kommit de fattiga till del. För att kunna försörja en växande befolkning behöver vi satsa på hållbara odlingsmetoder som även världens ungefär 900 miljoner småbrukare får nytta av.
"Ekologiskt är inte för dyrt, det är den andra maten som är för billig", utbrast en bonde jag känner. Jakten på billighetsmaten ter sig lite konstig i mina ögon. För det är ju inte det att vi inte har råd med mat som är schysst producerad. Faktum är att vi aldrig har lagt så liten andel av vår inkomst på mat som nu. Av våra matkostnader går dessutom 40% (!) till sådant som inte behövs ur näringssynpunkt, som godis, kolsyrat vatten och kaffebröd.
Utgångspunkten ur hälsoperspektiv »
Foto: Lisa Björner Styling: Anna Wendt