�t en h�llbar m�ngd k�tt

Flera tunga FN-rapporter pekar ut v�stv�rldens enorma k�ttkonsumtion som ett stort klimatproblem, men ocks� ett hinder f�r att kunna f�rs�rja en v�xande global befolkning. Chefen f�r FN:s klimatpanel, Dr Rajendra
Pachauri, sa i ett omskrivet uttalande i brittiska The Observer: – Vi borde sk�ra ner v�r k�ttkonsumtion f�r att hj�lpa till att stoppa klimatf�r�ndringen. Starta med en k�ttfri dag i veckan och minska d�rifr�n. Enligt SLU-forskarna Johanna Bj�rklund och Susanne Johansson uppskattning �r en h�llbar m�ngd k�tt per svensk 20, 30 eller m�jligen 40 kilo per �r. Det �r att j�mf�ra med nuvarande 65 kilo. F�r att l�ttare f� grepp om vad siffrorna inneb�r s� skulle 20 kilo k�tt per �r motsvara 55 gram per dag eller 385 gram per vecka. SLU-forskarnas uppskattning bygger p� hur mycket k�tt vi skulle kunna producera p� ett h�llbart s�tt. Idag orsakar mj�lk- och k�ttproduktionen 18% av de globala v�xthusgasutsl�ppen. Men forskarna menar att det vore fullt m�jligt att genom stora f�r�ndringar av djurh�llningen kunna ha en k�ttproduktion som samtidigt binder kol. Kycklingarna, h�norna och grisarna skulle d� enbart f�das upp p� restprodukter och n�tdjur och lamm p� grovfoder (gr�s och ensilage).
Det �r l�tt att tro att vi svenskar alltid har varit storkonsumenter av k�tt. Men faktum �r att mellan 1960 och 2006 har v�r k�ttkonsumtion �kat med hela 70%. Att vi �ter s� mycket k�tt �r allts� ett nytt fenomen.�

K�TT SOM KRYDDA, S�NDAGSSTEK ELLERVARDAGSVEGETARIAN

Att anv�nda sm� m�ngder k�tt i matlagningen �r en utg�ngspunkt som, f�r den ovane, utmanar kreativiteten och som tvingar en att t�nka om och t�nka nytt. Jag har m�tt m�nniskor som anv�nt lite olika s�tt f�r att minska p� k�ttet. N�gon �r "vardagsvegetarian" och �ter allts� vegetariskt i veckorna, men k�tt p� helgerna. En annan variant �r att �ta k�tt hemma, men vegetariskt p� restaurang. Det finns flera kampanjer som uppmuntrar till minskad k�ttkonsumtion genom att b�rja med att �ta vegetariskt en dag i veckan. Hemma hos oss blir det m�nga vegetariska m�ltider, som ibland bryts med en riktig s�ndagsstek. Men som du m�rker i mina recept ser jag ocks� g�rna k�tt som en krydda. Det vill s�ga jag anv�nder k�tt, fast i sm� m�ngder.�

FOKUS P� HUVUDPROBLEMET

N�r k�ttkonsumtion diskuteras hamnar man l�tt i en debatt om vilka k�ttslag som �r b�st. De olika k�ttslagen har alla sina f�r- och nackdelar, men det �r viktigt att inte l�ta denna diskussion avleda uppm�rksamheten fr�n huvudproblemet – m�ngden k�tt vi �ter.�

F�R- OCH NACKDELAR MED OLIKA K�TTSLAG

N�tdjur �r, liksom lamm, idisslare och sl�pper via matsm�ltningen ut ansenliga m�ngder av den kraftfulla v�xthusgasen metan. Men b�de n�tdjur och lamm kan tillgodog�ra sig n�ringen fr�n gr�s och �rter p� marker som inte l�mpar sig f�r odling. Betande djur bibeh�ller m�ngfalden i v�rt odlingslandskap. Observera att detta g�ller i Sverige, i till exempel Brasilien bidrar betande djur till minskad biologisk m�ngfald d� den artrika regnskogen huggs ner f�r att bli betesmark. Eftersom ungef�r h�lften av k�ttet vi �ter �r importerat skulle det g�ra stor skillnad om vi fr�mst avstod fr�n det importerade. Grisar, kycklingar och kalkoner gynnar inte den biologiska m�ngfalden, men �r effektivare foderomvandlare �n idisslarna (de kr�ver mindre m�ngd foder f�r att producera samma m�ngd k�tt) och sl�pper inte ut metangas. D�remot �ter de idag samma mat som vi m�nniskor: fisk, soja och spannm�l. �ven n�tdjur fodras idag med soja och spannm�l, men �ter framf�r allt grovfoder (ensilage) och skulle kunna f�das upp enbart p� det. Vilt �r ett bra val, men det finns endast en marginell potential att �ka m�ngden viltk�tt.�

MEJERI

�ven mejeriprodukter har stor klimatp�verkan. St�rst p�verkan har ost. Ett kilo ost orsakar mer �n dubbelt s� stora v�xthusgasutsl�pp som ett kilo grisk�tt. Att byta ut k�ttr�tter mot r�tter med mycket ost �r d�rf�r inte n�gon st�rre vits. Prova g�rna att byta ut mejeriprodukterna mot goda havrebaserade produkter s�som havremj�lk och havregr�dde.�

N�RINGSEXPERTENS KOMMENTARER

Utg�ngspunkten ur h�lsoperspektiv �