N�r h�lsa och milj� inte g�r hand i hand

�

Finfula fiskar

F�r h�lsans skull �r det bra att �ta fisk 2-3 g�nger i veckan eftersom fisk inneh�ller mycket h�lsosamma l�nga flerom�ttade omega-3-fettsyror (EPA och DHA) och �ven vitamin D, som m�nga f�r i sig f�r lite av. Men fisk kan inneh�lla milj�gifter och v�ldigt m�nga fiskbest�nd �r p� v�g att bli �verfiskade.

Vill du ta h�nsyn till din egen h�lsa samtidigt som du medverkar till att fiskerin�ringen anv�nder havets v�rdefulla resurser p� ett mer h�nsynsfullt s�tt? F�r dig har jag kombinerat Livsmedelsverkets kostr�d g�llande fisk och WWF:s gr�na lista �ver de b�sta fiskvalen (de fiskar som inte hotas av �verfiske). Resultatet visar att m�nga fisksorter inte l�ngre �r aktuella -� men kanske hittar du n�gra nya fisksorter att prova?

F�r dig som vill ta h�nsyn b�de till din h�lsa och milj�n har jag satt ihop en lista!

�T G�RNA:

Ansjovis (g�rs av skarpsill)
Bl�musslor (repodlade)
Sej
Hummer (burf�ngad)
Krabba (svensk burf�ngad)Gravida och ammande b�r endast �ta det vita k�ttet i krabbklorna och inte det bruna krabbk�ttet.
Makrill (MSC-m�rkt eller lokalt fiskad)
Sill fr�n v�stkusten
Inlagd sill
Skrubbsk�dda (vanlig flundra)

�T G�RNA, MEN I BEGR�NSADE M�NGDER:

�t max en portion i veckan av antingen abborre, g�dda eller g�s (helst MSC-m�rkt g�s) fr�n insj�ar. F�r kvinnor i barnaf�dande �lder, gravida och ammande �r Livsmedelsverkets rekommendationer 2–3 g�nger per �r.

Abborre, g�dda eller g�s fr�n insj�ar �r ur milj�synpunkt ett bra val, men kan inneh�lla kvicksilver.

�t max en portion i veckan av str�mming/sill fr�n �stersj�n (rekommendationen g�ller f�r m�n och kvinnor efter barnaf�dande �lder). F�r� barn, kvinnor i barnaf�dande �lder, gravida och ammande �r Livsmedelsverkets rekommendationer 2–3 g�nger per �r.

ALTERNATIV TILL FISK

Det b�sta f�r b�de h�lsan och milj�n �r att �ta fisk 2-3 g�nger i veckan genom att f�lja listan ovan. Du kan �ven f� i dig omega-3-fettsyror fr�n vegetabiliska k�llor. De l�ngkedjiga fettsyrorna EPA och DHA finns bara i fisk, men de kan i viss utstr�ckning omvandlas fr�n alfalinolensyra som finns i vegetabilier. De b�sta k�llorna �r rapsolja, valn�tter, krossade linfr�n och linfr�olja. F�r att omvandlingen ska g� bra �r det en f�rdel att intaget av linolsyra inte �r f�r h�gt. Linolsyra finns bland annat i solrosolja och majsolja.

N�r det g�ller vitamin D �r det ont om vegetabiliska k�llor, men en �r kantareller! Du som inte �ter fisk 2-3 g�nger i veckan kan g�rna ta D-droppar och/eller �ta livsmedel berikade med vitamin D under det halv�r solen lyser med sin fr�nvaro.�

1110

Camilla Gard, nutritionist/n�ringsfysiolog

�