Kålrabbi, har du smakat det någon gång? Den ser ut som en liten planet, ibland är den ljust grön, ibland lila. Under sensommaren har vår butik sålt just kålrabbi. De första dagarna fanns också bitar att provsmaka. De allra flesta håller sig nämligen till grönsakerna de är vana vid och jag är rätt säker på att ingen hade skrivit kålrabbi på sin inköpslista. Både jag själv och mina barn fastnade genast för denna otroligt krispiga grönsak.
att utgå från säsongens råvaror
Att utgå från säsongens råvaror ger en spännande omväxling i matlagningen. Många har väl liksom jag längtat efter den första nypotatisen. Sommarens första jordgubbar blir aldrig till någon krånglig dessert, utan äts troligen upp redan på vägen hem från affären. I sin rätta säsong och kryddad med en nypa längtan smakar råvarorna som bäst. Då kräver de inte heller lika mycket tillagning. Att följa årstidernas rytm för oss närmare naturen. Kanske hjälper det oss att förstå att vi i allra högsta grad fortfarande är beroende av den. För också isbergssalladen har sin säsong, liksom broccolin och päronen.
jordgubbar på nyårsafton?
Till skillnad från i vår butik brukar tyvärr inte frukt- och grönsaksavdelningarna ge så många ledtrådar till vilken årstid som råder utanför.
Visst kan det ibland tyckas lyxigt att det går att köpa jordgubbar på nyårsafton. Men jag tycker inte det är det minsta lyxigt. Tvärtom är det en av orsakerna till att den genetiska variationen av våra jordbruksgrödor minskar i rasande fart. När det tidigare fanns en uppsjö av lokala sorter är det idag ett fåtal som har fått nästan total dominans. Var sjätte timme försvinner en sort, enligt Slow Food Foundation for Biodiversity.
Specialiseringens risker
Så sent som 1950 odlade man på Filipinerna 3500 olika slags ris. Idag återstår bara 8 sorter. (1) Det är en oersättlig förlust som också innebär också stora risker. Vår livsmedelsförsörjning blir på så vis allt skörare. Skadedjur och sjukdomar sprider sig lättare. Mångfald har nämligen en stabiliserande verkan på ekosystemen. När en bonde odlar 20 olika grödor är det sällan som alla drabbas av missväxt under samma odlingssäsong. Odlar bonden däremot bara en gröda drabbas troligen hela skörden av ett eventuellt sjukdomsangrepp, skyfall eller köldknäpp. Bonden förlorar ett helt års inkomster och tvingas i värsta fall att lägga ner. Än värre är att hela regioner idag specialiserar sig. När Australien drabbas av torka och missväxt orsakad av klimatförändringarna skjuter vetepriset i hela världen i höjden. Specialiseringen har sina risker. Och det är nu, när klimatförändringarna börjar göra sig kännbara världen över som det blir extra tydligt. För hur mycket vi än lyckas inbilla oss att vi satt oss över naturen är det bara en illusion. I tider av konflikter eller missväxt är mångfalden extra viktig. Under inbördeskriget i Rwanda gick 60 % av skördarna förlorade. Men tack vare mångfalden av bönor, hela 1300 olika sorter fanns att hitta på de lokala marknaden fanns det alltid någon som växte bra under de rådande förhållandena. Potatisskörden slog däremot helt fel eftersom det endast fanns tre sorter tillgängliga. (2)
Lila morötter och kålrabbi
Genom att våga prova kålrabbi, broccoli vars buketter är mindre än vanligt (och därmed kommer från en annan sort), äppelsorter som trivs i vårt klimat eller lila morötter är du med och bevarar mångfalden bland våra jordbruksgrödor. Att maten också har sluppit skakiga lastbilar, oljeuppvärma växthus, energikrävande kylrum eller, värst av allt, långa flygtransporter är andra fördelar. Att följa årstidernas rytm vinner både du och klimatet på. Det är inte ens svårt, bara godare.
Källor:
(1) Manna, en medveten kokbok, Karin Bille, Carola Magnusson, Gunnar Bergkrantz
(2) www.mannautställningen.nu/mangfaldsberoende
(080904)